Dricksvatten sparat med tekniskt vatten

Avloppsreningsverket i Ystad hade som mål att sluta slösa på dricksvatten och istället bidra till att säkerställa kommunens tillgång till dricksvatten. De beslutade att använda hypoklorös syra för att återanvända avloppsvatten i sina processer istället för att använda dricksvatten, vilket sparar 75 miljoner liter dricksvatten per år.

Det känns nästan som om du har tagit en fel väg, på väg mot stranden istället för Ystads Sjöhög avloppsreningsverk. På sätt och vis har du det, eftersom anläggningen är praktiskt taget belägen vid stranden med en fantastisk utsikt över södra Östersjön. Strax utanför portarna kraschar vågorna mot stranden med ett öronbedövande dån, medan måsar trotsar gränser och vilar på stängslet runt reningsbassängerna.

Sjöhög reningsverk går tillbaka till 1960-talet men har renoverats flera gånger, med den nuvarande versionen i drift sedan 2016. Anläggningen har en kapacitet på över 38 000 PE och betjänar både Ystad och delar av Skurup, och tar emot cirka 13 000 kubikmeter avloppsvatten per dag.

I sommar genomfördes den senaste förändringen, vilket gjorde anläggningen självförsörjande på tekniskt vatten. Detta innebär att de renar utgående avloppsvatten från mikroorganismer och återanvänder det inom anläggningen.

"Vi använder 75 000 kubikmeter dricksvatten, eller 75 miljoner liter, årligen och är därmed en av kommunens största vattenkonsumenter. Det kändes så onödigt att slösa på dricksvatten, särskilt när det inte ens behöver vara dricksvatten som används i processerna," säger Elias Molin, drifttekniker på Sjöhög.

Dricksvatten används för maskin- och gasrening, förtjockning av slam samt som spolvatten. Elias Molin beskriver det som en stor och konstant förbrukning året runt, vilket ger en möjlighet att spara motsvarande över 360 hushålls årliga förbrukning.

"Det är viktigt att hushålla med resurser. En familj i ett hus använder ungefär 250 kubikmeter dricksvatten per år. Här på reningsverket använder vi 220 kubikmeter per dag. Det är mycket vatten från många människor som vi använder."

När idén om att producera tekniskt vatten uppstod meddelade Länsstyrelsen i Skåne att kommuner och kommunala bolag kunde ansöka om stöd för att förbättra vattenhanteringen och säkerställa tillgången till dricksvatten. Stödet för att producera vatten vid Sjöhögs reningsverk uppgick till en miljon kronor och kunde täcka upp till hälften av kostnaden för åtgärderna.

För att rena avloppsvattnet till tekniskt vatten valde man att filtrera det utgående vattnet genom ett trumfilter och sedan använda hypoklorsyra för att döda bakterier. Hypoklorsyra produceras från elektricitet och vanligt salt. Membranfilter övervägdes initialt men avvisades eftersom de ofta kräver starka kemikalier för rengöring. Ett annat alternativ var att använda UV-ljus, men denna metod kunde inte garantera borttagning av alla typer av mikroorganismer i denna tillämpning. Andra alternativ avvisades eftersom de inte var tillräckligt säkra för personalens arbetsmiljö.

"Vi började fundera på detta under COVID-19-pandemin när ett annat företag i Ystad, Anolytech, blev ganska uppmärksammat för att tillverka och distribuera handsprit. Vi kontaktade dem, och de presenterade metoden med hypoklorsyra," säger Elias Molin.

Metoden att använda hypoklorsyra för att desinficera vatten är välkänd och testad, och används inom jordbruk och livsmedelsproduktion. Metoden är också populär, om än i en mindre version, bland fastighetsägare för att desinficera duschar mot Legionella. Detta var dock första gången Anolytech blev tillfrågade att installera tekniken vid ett reningsverk.

Möjligen kommer populariteten från det faktum att hypoklorsyra är ofarlig, förekommer naturligt i våra magar och inte producerar några biprodukter. En annan fördel är att hypoklorsyra kan produceras på plats.

"Våra krav var att det skulle vara enkelt att installera, lätt att använda och lätt att serva," säger Elias Molin.

Installationen verkade dock bara vara enkel efter att nödvändiga renoveringar av anläggningen hade genomförts. Bland annat behövde taket höjas för att rymma ett tillhörande trumfilter, och en gammal förrådsbyggnad byggdes om för att lagra filtrerat vatten som väntade på desinfektion. Renoveringarna, i kombination med förseningar på grund av leveransproblem orsakade av kriget i Ukraina, gjorde att det tog över ett och ett halvt år att få allt på plats.

"Vi har haft tidspress. Stödet från Länsstyrelsen har en fast deadline, och allt var tvunget att rapporteras senast i slutet av oktober. När situationen i Europa förändrades i våras var vi lite oroliga eftersom det var osäkert om filtret skulle hinna fram i tid. Men sedan början av hösten är vi äntligen igång," säger Sanna Nilsson, driftchef på Sjöhög.

En annan faktor som orsakade viss försening var att få godkännande för den planerade driftändringen från Länsstyrelsen. Den ursprungliga planen var att producera mer tekniskt vatten än vad reningsverket behövde, och erbjuda överskottet till parkavdelningen för bevattning av kommunala blomsterbäddar. Länsstyrelsen betraktade dock varje blomsterbädd som en individuell utsläppspunkt, vilket medförde strängare krav och regler. Detta gjorde projektet för komplicerat, så det lades på is.

"Det började med ett medborgarförslag som föreslog att renat avloppsvatten skulle kunna användas för att vattna kommunens blomsterbäddar och parker. Vi tyckte att det var en bra idé och ville undersöka möjligheterna, men det verkar som att vi får vänta med det. Jag vet att liknande idéer har övervägts inom Österlen VA, och VA Syd har visat intresse. Det hade varit trevligt om det hade kunnat genomföras," säger Sanna Nilsson.

Planen är att upprätta en så kallad vattenkiosk där VA-enhetens egen spolbil kan komma och fylla på vatten för underhållsspolning av avloppsledningar. På så sätt återvänder allt vatten till reningsverket. Det tekniska vattnet används också i toaletterna och handfaten på reningsverket.

Elias Molin visar ett bullrigt rum där produktionen av hypoklorsyra sker. Idag produceras cirka tusen liter hypoklorsyra per dag från omkring 25 kilogram salt.

"Eller en kubikmeter hypoklorsyra för 220 kubikmeter vatten. Vi har börjat starkt för att säkerställa att vi får bort så många mikroorganismer som möjligt," säger Elias Molin.

Planen är att sänka koncentrationen i framtiden. De tar vattenprover och skickar dem på analys varje vecka, men på grund av långa svarstider har de valt att överdosera för att vara på den säkra sidan.

”Men vi övervakar också för att säkerställa att det inte är för mycket klor i vattnet. Vi vill inte ha fritt klor i systemet som kan skada biologin i reningsverket.”

Sanna Nilsson kan ännu inte ge ett exakt svar på investeringskostnaden men uppskattar att de planerade för kostnader på 2,5 miljoner kronor, inklusive renoveringar. Hon bedömer att den slutgiltiga kostnaden kommer att ligga mellan 2,5 och 3 miljoner kronor, inklusive stödet från Länsstyrelsen. I slutändan går det ihop, säger hon.

”Med tanke på kostnaden för det dricksvatten vi tidigare använde, motsvarar mängden snabbt den investering vi nu har gjort. Det innebär att anläggningen troligen betalar sig själv på ett till två år. Dessutom ser vi en betydande miljönytta eftersom vi inte förbrukar dricksvatten i samma utsträckning, samtidigt som vi hjälper till att trygga kommunens dricksvattenförsörjning.”